verkar ju som Madina är den första man ska få tag i.” ”Mm”, sa läkaren Fast man borde vara försiktig, man vet inte vilka faror som kan ske med Madina i farten. Hon verkar vara snäll på fridtiden men man kan aldrig vara säker med en demon. Historien säger att demonen återvänder i mörkret”, sa Frank för att göra läkaren intresserad. ”Ja, det stämmer, men det är inte läge att hitta en demon när den är i farten och det är de var fjärde månad.” ”Vad hemskt.” Läkaren tittade noggrann t på Frank och sa att om han gick ut till vägen samma kväll kanske han skulle se Madina. ”Om du ser henne ska du gå fram till henne med en palsternacka. Demoner är odödliga om de inte ser en palsternacka.” ”Jaså”, sa Frank utan att förstå att om han tog fram en palsternacka skulle läkaren gå fram till Madina och ta gralen och bryta sig ner i mörkrets palats. Läkaren fortsatte: ”Idag blir du utsläppt, så du kan ju försöka i kväll.” ”Nja, jag orkar inte med det där med demoner. Vad vet jag, du kanske är en demonjägare”,svarade Frank, ovetande om att det var precis det läkaren var. Läkaren gick snabbt därifrån och frågade sig själv: ”Hur ska jag locka till mig Madina? Hon måste komma till mig.” Undertiden hade Simon blivit fruktansvärt orolig för Frank. Han hade ringt honom fem gånger, men Frank hade inte svarat. Om jag inte svarar är jag antingen nedsövd, död eller bara borta någonstans. Ring igen senare.Simon hade försökt hela dagen, han var jätteorolig. Efter stund ringde telefonen. ”Det är Frank. Jag är på väg hem nu”, sa Frank i andra änden av telefonlinjen. ”Var har du varit?!” röt Simon. ”Jag försökte ta reda på vägens mörka hemlighet.” ”Inte nu igen” stönade Simon. Han visste att varige gång Frank försökt med det hade han försökt dö. Det var ett sätt för honom att smita undan, trodde Simon. Han förstod inte att det fanns en annan värld full av möjligheter. Simon kände på sig att det skulle hända igen så han sa: ”Kom till mig så kan vi snacka.” Frank svarade att han inte hade några pengar. ”Vi hörs”,avslutade han och lade på luren med en smäll. När Frank kom fram till den kalla vägen som var full av blöta pölar efter regnet natten före, lade han sig på rygg mot det kalla gruset som smekte hans ömma kropp. Nu kände han vägens hjärta. Han visste inte vad som skulle hända på den här vägen, skulle en bil döda honom? Rätt som det var kom en tant i medelårsåldern i riktning mot Frank. Hon stannade framför Frank, drog i hans ben och började äta av benet. Frank fattade först inte vad som pågick, men genom vinden förstod han till sist att kvinnan var Madina. Efter några minuter vände han sig om och tittade sakta längre och längre ner mot marken. Marken rörde sig. Vägen kom närmare honom. Så fort han kommit i genom den tunna vägen så såg han Madina framför sig. Hon stod och pekade på en kurva, och han följde sakta efter Madina, för det är ju dumt att släppa henne nu när han äntligen har hittat henne. Efter en stund såg han Madina peka på ett paket med en lapp med texten: ”Här är jag.” När han öppnade paketet faller ytterligare en lapp ur. På den står: ”Jag är din älsklingsprins. Följ vägen och du finner mitt hjärta. Med vänlig hälsning Smin”. När Frank stått och tänkt en stund vem kom han på att det var Simons smeknamn, så han sprang snabbt i väg på stigen och öppnade en stor dörr. Och där stod Simon helt livs levande! Frank slängde sig på Simon och sa: ”Hej baby.” Efter en stund såg han Madina försvinna bort mot utgången för att lämna Frank och Simon i fred. Frank förstod ingenting och frågade Simon: ”Vad gör du här?” ”Jag bor här”, blev det oväntade svaret. ”Bodde inte du i Stockholm?” frågade Frank dumt. ”Nej” sa Simon. ”Jag gjorde det innan jag för två dagar sedan bestämde mig för att bli överkörd och död och Madina kom förbi och pressade ner mig genom den tunna vägen.” ”Men hur tar man sig tillbaka?”Frank såg sig omkring efter en utväg. ”Man kan inte det. I så fall skulle man ha behövt tänka lite före, för detta är andra sidan”, svarade Simon långsamt. ”Är jag död alltså?” ”Nej, kortvarigt försvunnen, men man