intervju med Mögel.

Mina intervjuer / Permalink / 0

Har ni spelat i några tidigare band?

Nej, Mögel var vårt första band.

Eva spelade senare i ett band som hette Underland.

Vad heter ni?/vem spelar vad?

Ulrika Malmgren - sång.

Eva Bergström – gitarr, kör.

Gitte Lilja – bas.

Vår trummis hette Marie Wrengler men hon gick tyvärr bort i cancer 2011.

Micke Maxymenko spelar nu trummor med oss. Han spelade tidigare i Kräldjursanstalten.

Vart kommer ni ifrån? Vi kommer från Farsta, söderförort till Stockholm. Eva, Gitte och Ulrika gick i samma klass i Gubbängsgymnasiet. Marie var barndomskamrat med Eva och Gitte.

Vilket år bildades bandet? 1978. Då var vi 16-17 år.

Hur kommer det sig att ni spelar just punk?

Vi var musiknördar och hängivna fan av David Bowie och T. REX bland annat. Genom David Bowie kom vi i kontakt med Lou Reed, Velvet Underground, MC5, Iggy and the Stooges. Vi gick mycket på konserter och lyssnade på nästan all rockmusik som fanns 1974 och framåt.

Punken kom 1976 och då var vi snabba på att upptäcka det. Vi tyckte att punken var spännande och låg helt rätt i tiden. Många band på den tiden var skickliga och pompösa band som Pink Floyd. Punken kändes modernare: mer rått, enkelt, direkt, slagkraftigt och mycket humor.

Parallellt med punken fanns en musikstil som hette New Wave med nyskapande rockmusik som till exempel Television, Talking Heads och Patti Smith. Vi gillade den musiken ännu bättre.

Hur kommer det sig att ni är tjejer allihop?, det är inte så vanligt i punk världen.

Både David Bowie och glamrocken var lite androgyn och som tjejer kände vi oss mer hemma där. I Punken och new waven fanns det sen en del tongivande coola kvinnor som Patti Smith. Vi blev inspirerade av dem.

Punkens budskap var – gör det själv. Det är viktigare att göra något, än inget. Det centrala är uttrycket, att du har något att säga. Mer viktigt än hur teknisk skicklig du är.

Vi kände en stor lust att spela egen musik och med tanke på punkens budskap bestämde vi oss för att våga. Det har vi aldrig ångrat.

Vilka punk band inspirerades ni av på 80? Vi gillade band som Sex Pistols, Television, Patti Smith, Siouxie and the Banshees, Clash, Ramones, Blondie, Skids, Iggy Pop, Ebba Grön, Talking Heads, The Stranglers, The Cure. Fast flera av dessa band fanns också i slutet av 70-talet.

Är ni lika aktiva nu som ni var på 70/80 talet?

Nej, inte alls. Vi spelade hela tiden då, cirka 500 spelningar. Mest i Sverige men även i Europa. Vi slutade spela 1983 och började spela igen i juni 2017.

Har ni gjort några nya låtar mer en mitt orange kuvert, sedan 1983? Vi har ett antal på gång som vi håller på att repa in.

Vad handlar er låt ”Mitt orange kuvert" om?

Det orange kuvertet är ett brev som man får från Pensionsmyndigheten. Brevet innehåller pensionsbeskedet, det vill säga hur mycket man kommer att få i pension varje månad. Det är ångestskapande att få det kuvertet. Vår generation kommer nämligen att få betydligt lägre pension än vi förväntat oss. Många kommer att bli fattigpensionärer och få svårt att klara sig.

Vart har och ska ni spela i år?

Vi har inte spelat ute någonstans än. Utan bara spelat in en låt i studio och gjort en video till.

Vi har fått många erbjudande om spelningar efter släppet av ”Mitt orange kuvert” men vi har hitintills tackat nej till alla. Vi vill helt enkelt göra fler nya låtar först.

Hur ser nästa år ut för er del på gig fronten? Vår plan är att spela ute våren 2019.

Vad heter era skivor? / vilka år kom dom? Vi har gjort en skiva 1980 som hette Mögel. År 2009 gav skivbolaget Massproduktion ut en samlingsskiva som heter ”Mögel 1978-1983”. I den ingick vår första skiva samt outgivet material.

Vad har ni för internet sidor?

Vi har Facebook: @mogelpunk

Instagram: mogel.punk

Twitter.

Har ni mer nytt material på g? Japp. Vi är igång och gör nya låtar. Det är jättekul. Vi har massa idéer.

Har ni något råd för dom som precis börjat spela i ett band?

Musiken och den kreativa processen är det viktigaste. Att man har roligt i replokalen. Det är bra att leka och pröva oväntade infall. Utgå från sig själv snarare än att försöka leva upp till en bild av någonting. Det märks på en gång när det inte känns äkta.

Det handlar om kommunikation. Att vilja berätta någonting. Det kan vara en känsla, en historia, vad som helst.

Det är självklart bra att bli skicklig på sitt instrument. Men man kan göra väldigt mycket med snäva ramar också.

Har ni något att till lägga? Nej.

Till top