Robex Lundgren virkblogg.

Vad står Fighting för? Jonas: Från dag ett så har det varit en kamp att få ihop saker, allt från medlemmar till inspelningar, utrustning och whatnot... Genom kampen så växer man, såväl som person som band - kampen enar!

Vad fick er att döpa er till just Fighting? Jonas: Två aspekter var grundläggande för namnet, dels Thin Lizzy-skivan, men även tempusformen, att namnet förmedlar att vi är något som händer i detta nu och inte är en statisk form som t.ex. Fight.

Vem startade bandet?/Hur bildades ni?/Berätta kort vilka ni är? Jonas: Bandet startades av mig och Rickard Lindell (dåvarande basist) efter att ha brutit upp med det band vi varit med i under an del av 2009, driften att få lyfta fram den hårdrock vi bägge hade haft med oss sedan barnsben in i replokalen igen drev fram idén. Ett par första låtar sattes samman och sedan rekryterades en av mina gamla bandkamrater från tidigare in som trummis. Trummisen i fråga var Sebastian Gustavsson och vi rekryterade efter något halvår även Gustav Johansson på andra gitarr. En inspelning som aldrig såg dagens ljus gjordes med Anders som studiotekniker under våren 2010 samt en enda spelning. Efter att detta var gjort så bröts den uppsättningen upp gradvis och i takt med att medlemmarna blev färre på grund av att studier eller barn krävde deras uppmärksamhet så införlivades Anders som fast medlem och tanken på att fortsätta som studioprojekt föddes. 2011 gick jag med i ett band där Markus satt på trumpallen, efter att vi insett att vi funkade väldigt bra med varandra så tillfrågades Markus sedermera om han var intresserad av att lägga trummorna på en planerad 5-låtars EP. I takt med att repen fortgick för att förbereda detta så insåg vi att det var för bra för att bara göra en futtig inspelning. Nu behövdes det en basist som aldrig förr, fram till nu hade Anders skött basslingorna med ena handen, men med låtarnas ökade komplexitet så började vi närma oss en kritisk punkt när detta helt enkelt inte var praktiskt längre. Under sensommaren 2012 så sprang jag på en gammal bekant som jag inte sett på evigheter, men som jag provspelat med vid något tillfälle. Denna gamle bekant var Krut. Den fullständiga sättningen var äntligen på plats och det nya material som till följd av detta bokstavligen välde fram ur denna kreativa kvartett skrek efter att få spelas in tillsammans med det äldre materialet. I en kreativ hast så påbörjades en första inspelning där alla instrument på traditionellt vis spelades in spår för spår under december 2012, dessvärre så insåg vi snart att den magi vi upplever i replokalen inte alls var närvarande i inspelningarna - ögonkontakten måste fås med i inspelningen. Hellre än att vara missnöjda med detta vår förstling så skrotades hela inspelningen och studiotid bokades till påskhelgen 2013. Allt riggades upp och äntligen klaffade alla delarna, trots lånade förstärkare och andra smärre motgångar så infann sig äntligen magin. All musik spelades in tillsammans, live i samma rum. Sånginspelning och mixning gick hand i hand under följande månad, allt genomfört i hemmets lugna vrå. Mastringen hanterades sedan även den i hemmets lugna vrå och en debutspelning var på plats, av lite olika skäl så införlivades Gustav som livegitarrist för att fylla ut det tomrum som Anders orgel och diverse andra klaviaturljud fyller. Sagt och gjort så äntrades scenen och stenarna började rulla. Skivan lanserades digitalt sommaren 2013 och där står vi i dagsläget.

Anders: Jag träffade Jonas genom en gemensam bekant & vi klickade direkt. Jag spelade för stunden i ett annat band som var på väg ingenstans – lååååångsamt! När jag sedan skulle hjälpa till vid inspelningen av första demon 2010 så tyckte jag att ett par av låtarna skulle må bra av lite distad orgel, så jag stod och jammade med lite, mest på skoj, men jag gillade verkligen låtarna och kände att jag skulle verkligen vilja vara med. Under en av våra djupt filosofiska diskussioner en kväll då vi försökte komma till botten på som många lådor vin som möjligt så bönade & bad jag om att få vara med, Jonas var dock inte nödbedd utan när morgonen grydde hade Fighting fått sin ”organ grinder”.

Vad var planerna när ni startade bandet? Jonas: Att lira den hårdrock vi anser är viktig och dricka mängder med öl under tiden...

Förklara för dom som inte hört er, hur låter er musik? Jonas: En god mix av allt vi gillar skulle man kunna säga, gitarrslingor som gärna luktar Scott Gorham, riff som gärna stammar från Deep Purple, Black Sabbath, Atomic Rooster och liknande, arrangerat som om det fortfarande vore ’77 i den gyllene rean exakt innan hårdrocken blev heavy metal. Typ... 

Vem skriver låtarna?/vem gör musiken? Jonas: Alla medverkar med idéer som blir låtar, och alla bra idéer införlivas i den låt där de hör hemma oavsett vem som kom med första impulsen till låten. På skivan ’For Life’ så är fem av låtarna skrivna av mig under perioden 2009-2011 men de har ändrat såväl karaktär, arrangemang och det har i vissa tillkommit nya partier som lyft låtarna. Efter dessa så har materialet i regel jammats fram i olika versioner i replokalen utifrån antingen en fast låtidé eller ett riff. Oavsett vad så brukar det material man plitar på hemma aldrig låta likadant när alla har fått vara med och satt sin prägel och skrivit sitt egna instruments stycken, den dynamiska processen där allt växer fram från vilka vi är i bandet som både musiker och människor sätter sin prägel. Kort sagt vi funkar bäst tillsammans, summan är större än de ingående delarna.

Vem har bäst humor? Jonas: Vi är ett gäng fånar som tenderar att garva åt mycket av det mesta så det är lite svårt att svara på.

Bra och dåliga sidor med bandet? Alla: Det bra är när vi spelar tillsammans eller bara hänger med varandra, snackar skit och dricker öl... De dåliga sidorna är främst att vi inte riktigt har tid och möjlighet att göra det så mycket och ofta som vi egentligen vill. 

Vilka är de viktigaste teman eller ämnen för de flesta av era låtar?

Jonas: Eftersom jag har alltid skrivit texterna (har svårt att skapa sångslingor och få sammanhang om det är någon annans ord) så stammar texterna ur egna reflektioner. Allt från introvert navelåskådning, klassiska teman som kärlek och berusning, ilskna politiska reflektioner och filosofiska ståndpunkter blir lämpliga ämnen. Att texterna håller en litterär kvalitet är av viss vikt då det jag har väldigt svårt för pseudointellektuellt dravel och försök till kryptiskt formulerad kvasipoesi.
Anders: Jonas och jag har på sistone börjat jamma även texter, det vill säga, någon har ett uppslag eller ett utkast till text som vi sedan via en gemensam mapp på nätet lägger till och drar ifrån i. Generellt är jag både mer banal och kvasipretentiös i mina texter än Jonas, jag antar att det är min AOR-bakgrund som möter min prog-ådra, men Jonas har en förmåga att extrahera essensen ur mina uppslag och göra dem till något mycket bättre än vad jag någonsin skulle kunna åstadkomma.

Vilka är era 2 stora favorit låtar ni gjort?

Jonas: Det man arbetar med för stunden är ju alltid det roligaste, om inte annat så för nyhetens behag... Kanske The Best of Days, däromkring så tror jag vi började hitta en ny form av dynamik... Fire Set Me Free känns viktig också, lite av ett evigt öppningsspår i vår värld...

Anders: Som Jonas säger så är den senaste låten alltid den mest spännande, det är något alldeles speciellt när man är i själva kompositions/jamnings-fasen och upplever hur låten tar form, växer och får ett eget liv. Jag håller med om att Best of Days var en slags vändpunkt för oss rent kompositionsmässigt, embryot till den kom till precis innan Krut kom med och i mitt tycke är det med den låten vi började växa ihop som band, det var då vi blev det som idag är Fighting. Just nu är min favoritlåt From Wishes To Naught (ännu inte släppt).

Vad inspireras ni av?

Jonas: Mycket inspiration hämtas självklart ur den musik man älskar, och där spretar vi ganska mycket. Men för egen del så kan såväl en god bok som ställer nya tankegångar som en fix idé baserat på ett koncept man fått till sig sätta igång väldigt mycket.

Anders: Allt, Högt som lågt!

Krut: Gammal datorspelmusik

Markus: Allt som svänger!!

Vad säljer ni för merchandise prylar? T-shirtar är på gång i dagsläget, samt lite andra galna idéer som vi funderar på...

Hur gammal var du när du började med musik?                                       

Jonas: Jag tror jag var nio eller tio när de första tonerna spelades på en gitarr, sen har det barkat hän därifrån.

Anders: Jag började tuta blockflöjt som sjuåring, blev sedan superfascinerad av Jon Lord, Jerry Lee Lewis och Elton John, så att jag som åttaåring började ta pianolektioner för att sedan som elvaåring köpa min första orgel var helt självklart.

Krut: När jar var 10 så började jag spela akustisk gitarr på kulturskolan men efter ett tag så tyckte jag att det sög och slutade. Jag fortsatte dock spela fast på farsans Telecaster och hans Roland cube 60. Istället för att ha någon som dikterade hur och vad jag skulle spela så lyssnade jag på låtar och försökte ta ut slingor och riff, det var mer givande och drivande.

Markus: Som 10-åring spelade jag tvärflöjt, sen diverse blåsinstrument och mina föräldrar ägde en akustisk gitarr så den pillade man på. Syrran fick en synt så den fick inte va ifred den heller. I högstadiet så spelade kompisarna i diverse band och det saknades en trummis, av ren slump så sa man ”öh... jag vill va med"...och så blev det.

Vad jobbar ni med förutom bandet och musiken?

Jonas: Jag är en socialsekreterare som fortfarande funderar på vad jag vill göra när jag blir vuxen.
Anders: Jag jobbar som butikschef i en datorbutik/serviceverkstad och trivs som fisken i vattnet, eftersom jag så länge jag kan minnas varit intresserad av datorer och vad man kan åstadkomma med dem.

Krut: Jag studerar till högskoleingenjör och extraknäcker som koordinator.

Markus: Jag jobbar som lackerare på en fabrik ute på landet, inget fancy :P

Vad skulle ni göra om musiken inte fanns?

Jonas: Om musiken inte fanns så finns det en viss risk att jag hade druckit ihjäl mig av ren leda redan i tonåren.

Anders: Förlora förståndet! Musiken är för mig den kreativa ventil som gör att jag fungerar som människa.

Krut: Hålla på ännu mer med elektronik och programmering. 

Markus: Jag skulle nog för omgivningens säkerhet hållas inlåst...

Vad är bästa bandet ni sätt live?

Jonas: Omöjligt att svara på, jag har sedan min far tog med mig (tror det var jag som tvingade honom att fixa biljetterna dock) på Kiss varit frälst i liveupplevelsen. Försöker att se så mycket jag kan, så ofta jag kan, detta inkluderar allt från kängpunk, svartmetall, blues och opera.
Anders: Kiss på reunion-turnén var något alldeles extra eftersom jag varit ett stort Ace Frehley fan sedan barnsben, det mesta bleknar i jämförelse... Mitt bästa ”live"-minne är annars att sitta i ett mörkt rum med en stoOor bildskärm framför mig, ett par bra hörlurar på huvudet och trollbindas av IQ’s Subterranea-konsert.

Krut: AC/DC.

Markus: Är en skitdålig konsertbesökare...men Testament fryshuset 2001(?) var ett minne för livet...gillar mindre klubbspelningar..

Hur gamla var ni på den första konsert ni såg?

Jonas: Jag var nio när jag såg Kiss första gången, hade sett band och artister innan det, men det var första gången jag själv önskade detta mer än något annat - så den känns som första spelningen i alla fall.
Anders: OJ! riktigt liten tror jag, men den första som satte riktiga spår var nog en tidig Ozzy-konsert på åttiotalet. Till skillnad från många andra är jag nog lite skum här, jag vill helst uppleva musiken själv i ett par bra hörlurar.

Krut: Typ 9 tror jag, morfar tog med mig och lillebror och såg Electric Banana Band i Örebro.

Markus: Dålig på det här med konserter... 19,20...Thin Lizzy Trädgår’n nere i götet...

Vad har ni för mål med er musik?

Jonas: Målet är inte mer storslaget än att fortsätta skriva musik tillsammans, spela in & komma ut och spela.
Anders: Mitt intresse är just för stunden att komponera, jamma, repa och spela in.
Inte att komma ut och spela. Jag har spelat närmare tusen gig de senaste trettio åren i diverse olika band och tycker helt enkelt inte att det ger mig någonting positivt alls längre. När Fighting gick ifrån att vara ett studioprojekt till ett band ”på riktigt” presenterade jag mina åsikter för de andra och var dessutom beredd att kliva av Fighting-tåget, inte för att jag ville, utan för att jag inte ville stå i vägen för de andras dröm. Nåväl, mina medmusikanter i Fighting var MER än förstående, de tog helt enkelt in Gurra på gura (!) för att fylla ut live och låter mig få vara med HELT på mina egna villkor – Tack grabbar! Ni är BÄST!

Jag tänker dock inte säga att min aversion mot live-spelningar är evig, kanske kommer det en dag när jag känner att det är dags att äntra scenen igen. En sak är i alla fall säker. När den dagen kommer - om den kommer - så kan jag inte tänka mig något bättre sällskap än Jonas, Mackan & Krut!

Hur gamla var ni när ni stod på en scen för första gången?

Jonas: Jag var femton år, hade ett dödsmetallband på den tiden.

Anders: Sju om man räknar med blockflöjtstutandet. Åtta var första pianoframträdandet. Första bandet som uppträdde mot betalning var dock ett pop/rock-band som hette ”Rubbish” när jag var tio.

Krut: 14, vi spelade hårdrock, lite eget mest mest covers.

Markus: Runt 10..tvärflöjtsgnissel inför stolta(?) föräldrar

Förutom den musikstil ni själva spelar vad gillar ni att lyssna på?

Jonas: Listan är lång, förutom hårdrock och metall så sträcker sig intresset allt från elektronisk darkjazz till blues till opera till lite allt möjligt.
Anders: Progressiv rock i de flesta former. Jag har dessutom en fäbless för musik som får mig att antingen tänka eller bara reagera primalt, så allt från argt och hårt till lågmält & mjukt, dock har jag inget till övers för musik som bara görs för att dansa till (sannolikt på grund av att jag dansar sämre än ett kylskåp som försöker para sig med ett jetplan).

Krut: Ganska varierat beror på om det är fest eller inte, vilka som är på festen osv. Kan spänna från black metal ända bort till trance. Men när jag är själv så lyssnar jag ofta på chiptunes, få av mina vänner delar tyvärr inte det intresset.

Markus: Det mesta..grundkravet är att det måste svänga! Dansband, disco, trance, blippblopp-jagäger100syntharoch30elvamacar - svänger aldrig..

Vilka saker är ni mest rädd om?

Jonas: Två av de saker jag värderar högst är min Vox AC50 och en uppstoppad räv jag ärvt. För att inte glömma en Black Sabbath-tavla som en väninna målade åt mig för ett par år sen.

Anders: Saker, hmmm... Jag är inte så materiell av mig, men mina instrument ligger mig riktigt varmt om hjärtat då de utgör en förlängning av mig själv.

Krut: Min bas och toppen, efter det kommer mitt Commodore 64 för det börjar bli svårt att få tag i dom.

Markus: Min anala oskuld står högt i kurs...annars så är jag inte så speciellt mycket fäst vid prylar..trummis = allt är slitdelar :s

Vad är ni rädd ska hända er i framtiden?

Jonas: Att man upphör hitta nya infallsvinklar och därför stagnerar som person tills den dag då enbart en sjuhelvetes fyrtioårskris eller självmordet kan förändra ens själsliga status quo.

Anders: Att det skulle sluta vara kul med musik, då skulle livet vara slut.

Krut: Att vi blir separerade pga antingen zombie-apokalypsen eller att ryssen kommer.

Markus: Att virket ska ta slut så det inte kommer att tillverkas fler trumstockar :P

Vilka är era favoritinstrument?

Jonas: Har en Aria Pro II från ’79 som jag haft sedan jag var femton som jag är otroligt kär i, fantastisk spelkänsla i den och väldigt bra hals.
Anders: Jag är barnsligt förtjust i min Nord Electro 4D & min Nord Wave - Clavia har en förmåga att göra instrument som tilltalar mig något enormt. Utöver det saknar jag min första riktiga elgitarr: en Yamaha SF1200 - en fantastisk skapelse som jag letar efter med ljus och lykta än idag!

Krut: Min Fender Precission bass sen 90-talare, sunburst förstås och min J&D strata, dock använder jag aldrig stratan i Fighting, men det är min första elgitarr så därav en favorit.

Markus: Gillar trummorna jag har nu..kanske en bättre virvel och några cymbaler som man sålt en gång i tiden hade gjort settet superbt, men va fan..Gretch 26” kagge är inte fel :P

Vad är första steget till en ny låt? Alla: Det kan vara vad som helst: ett riff, en melodislinga, ett trumfill, en basgång, en textrad - det varierar helt enkelt. 

Vilken bild tror ni att er musik förmedlar? Alla:Förhoppningsvis varierar den bild vi förmedlar från lyssnare till lyssnare, det är i alla fall det vi hoppas - att alla ska tas med på en alldeles egen speciell resa!